Den här sidan ställer landets grundskolor med fristående huvudman bredvid dem med kommunal huvudman — 814 respektive 3 802 skolenheter. Varje mått redovisas mot sitt eget underlag: hur många skolor som har ett publicerat värde, hur många som kunde ha haft ett, vilket läsår värdet avser och vad som saknas.
Siffrorna beskriver skillnader — de förklarar dem inte. Skolor skiljer sig åt i elevsammansättning, storlek och upptagningsområde, och de skillnaderna följer inte huvudmannatypen. Två skolor med samma huvudmannatyp kan skilja sig mer åt än vad grupperna skiljer sig från varandra.
Nyckeltal sida vid sida
| Mått | Fristående huvudman | Kommunal huvudman |
|---|---|---|
| Antal grundskolor | 814 | 3 802 |
| Meritvärde åk 9 | 238,7 poäng median 244,9 · spann 59,6–320,7 484 av 530 skolor · läsår 2025/26 27 värden dolda av sekretess · 19 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 5 olika läsår | 222,8 poäng median 221,4 · spann 91,5–297,6 1 097 av 1 258 skolor · läsår 2025/26 63 värden dolda av sekretess · 98 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 4 olika läsår |
| Behöriga lärare | 65,7 % median 68 · spann 0–100 686 av 814 skolor · läsår 2025/26 2 värden dolda av sekretess · 126 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 4 olika läsår | 73,1 % median 75 · spann 0–100 3 656 av 3 802 skolor · läsår 2025/26 23 värden dolda av sekretess · 123 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 4 olika läsår |
| Elever per lärare | 12,1 median 12,3 · spann 0,6–21,5 801 av 814 skolor · läsår 2025/26 3 värden dolda av sekretess · 10 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 4 olika läsår | 11,8 median 11,8 · spann 0,3–27,5 3 672 av 3 802 skolor · läsår 2025/26 22 värden dolda av sekretess · 108 skolor utan publicerat värde · värdena kommer från 4 olika läsår |
12 skolenheter som driver både grundskola och gymnasium är undantagna, eftersom deras lärar- och elevuppgifter inte går att särskilja per skolform. 11 skolenheter har en annan eller okänd huvudmannatyp (till exempel region eller stat) och ingår i ingen av grupperna.
Så räknar vi — och vad siffrorna inte säger
Varje värde är ett ovägt snitt av skolenheternas värden: en skola med 40 elever väger lika tungt som en med 500. Därför visar vi också median och spann, så att en skillnad mellan två snitt inte läses som ett jämnt avstånd mellan grupperna. Snitten är inte Skolverkets riksgenomsnitt, som är elevviktade.
Vi visar inget gruppsnitt som bygger på färre än 3 skolor med publicerat värde, eller som täcker mindre än 60 % av de skolor i gruppen som kan ha ett värde för måttet. Vi jämför inte heller två grupper vars värden avser olika läsår. Gränserna gäller oavsett hur stor gruppen är; en stor grupp klarar dem lättare, men de bortfaller inte.
Meritvärde finns bara för skolenheter som har årskurs 9, så den radens nämnare är mindre än gruppens totala antal skolor. Lärarmåtten gäller alla grundskolor i gruppen.
Raderna går inte att jämföra med varandra. Varje mått har sitt eget underlag: en skola kan ha ett publicerat meritvärde men inget lärartal, och andelen som saknas skiljer sig mellan grupperna. Läs varje rad för sig, mot den nämnare som står i cellen.
Kolumnerna beskriver delvis olika delar av landet. Fristående grundskolor finns i 182 av 290 kommuner, medan den kommunala kolumnen också rymmer 108 kommuner utan någon fristående grundskola i jämförelsen. En skillnad mellan kolumnerna är därför delvis en skillnad mellan orter, inte bara mellan huvudmannatyper.
Jämförelsen avser grundskola. Förskoleklass, fritidshem och anpassad grundskola ingår inte i siffrorna även när skolenheten också driver dem, och enheter som driver både grundskola och gymnasium är undantagna eftersom deras lärar- och elevuppgifter inte går att särskilja per skolform. Skolor vars huvudmannatyp är någon annan än kommunal eller enskild, eller inte är registrerad, ingår i ingen av grupperna.
Skolverket redovisar inte värden som omfattar färre än tio elever — uppgiften skyddas av sekretess. Sådana bortfall träffar små skolor hårdast och redovisas därför separat från värden som helt saknas. Hur stort bortfallet är skiljer sig mellan måtten och mellan grupperna; varje cell anger sitt eget.
SALSA är Skolverkets modell som jämför en skolas resultat med vad elevernas bakgrund förutsäger. Vi visar den analysen separat i berättelsen om friskolor och kommunala skolor. En sådan modell visar hur mycket av en skillnad som samvarierar med elevbakgrund — inte vad som orsakar den.
Var finns de fristående grundskolorna?
Av 290 kommuner som har grundskolor i jämförelsen saknar 108 av dem en grundskola med fristående huvudman, och medianandelen är 10 %.
Listan nedan visar de 15 högsta andelarna bland 276 kommuner som har minst 3 jämförda grundskolor — under den gränsen flyttar en enda skola andelen med tiotals procentenheter. Antalet skolor står bredvid andelen: en andel av fem skolor betyder inte detsamma som en andel av sextio.
| Kommun | Fristående av de jämförda grundskolorna | Andel |
|---|---|---|
| Upplands Väsby | 10 av 17 | 58,8 % |
| Solna | 11 av 21 | 52,4 % |
| Sollentuna | 14 av 31 | 45,2 % |
| Täby | 14 av 32 | 43,8 % |
| Helsingborg | 26 av 60 | 43,3 % |
| Salem | 3 av 7 | 42,9 % |
| Strängnäs | 6 av 14 | 42,9 % |
| Sundbyberg | 5 av 12 | 41,7 % |
| Stockholm | 102 av 245 | 41,6 % |
| Nacka | 16 av 39 | 41 % |
| Bollnäs | 6 av 15 | 40 % |
| Grums | 2 av 5 | 40 % |
| Simrishamn | 4 av 10 | 40 % |
| Sjöbo | 4 av 10 | 40 % |
| Vallentuna | 5 av 13 | 38,5 % |
Andelen säger ingenting om skolorna i kommunen. Meritvärden kommun för kommun finns i analysen av kommunernas meritvärden.