Är stora skolor bättre — eller sämre — än små? Vi har delat in 1573 grundskolor med meritvärde i fyra storleksklasser och jämfört resultaten.
Resultat per storleksklass
| Storleksklass | Antal skolor | Snitt merit | Beh. lärare | Elev/lärare |
|---|---|---|---|---|
| Små (<100 elever) | 74 | 184,9 | 55,9 % | 7,1 |
| Mellanstora (100–299) | 579 | 224,0 | 67,4 % | 11,0 |
| Stora (300–499) | 537 | 227,4 | 71,9 % | 12,2 |
| Mycket stora (500+) | 383 | 241,5 | 76,2 % | 13,3 |
Små skolor (<100)
185
Snitt meritvärde
74 skolor • 64 % fristående
Stora skolor (500+)
242
Snitt meritvärde
383 skolor • 22 % fristående
Vad förklarar skillnaderna?
Skolstorlek samvarierar med andra faktorer: små skolor finns oftare i glesbygd med svårare rekryteringsläge, medan stora skolor ofta ligger i storstadsområden med annorlunda elevunderlag. Elev/lärare-kvoten är relativt jämn oavsett storlek, men lärarbehörigheten varierar mer.
Slutsatsen? Storlek i sig är inte avgörande — det är kontexten som spelar roll. Se berättelsen om inkomst och skolresultat för mer om hur demografi påverkar resultaten.