Är stora skolor bättre — eller sämre — än små? Vi har delat in 1522 grundskolor med meritvärde i fyra storleksklasser och jämfört resultaten.
Resultat per storleksklass
| Storleksklass | Antal skolor | Snitt merit | Beh. lärare | Elev/lärare |
|---|---|---|---|---|
| Små (<100 elever) | 51 | 190,8 | 59,3 % | 7,5 |
| Mellanstora (100–299) | 562 | 224,9 | 67,6 % | 11,0 |
| Stora (300–499) | 533 | 225,4 | 72,0 % | 12,2 |
| Mycket stora (500+) | 376 | 240,2 | 76,3 % | 13,3 |
Små skolor (<100)
191
Snitt meritvärde
51 skolor • 69 % fristående
Stora skolor (500+)
240
Snitt meritvärde
376 skolor • 23 % fristående
Vad förklarar skillnaderna?
Skolstorlek samvarierar med andra faktorer: små skolor finns oftare i glesbygd med svårare rekryteringsläge, medan stora skolor ofta ligger i storstadsområden med annorlunda elevunderlag. Elev/lärare-kvoten är relativt jämn oavsett storlek, men lärarbehörigheten varierar mer.
Slutsatsen? Storlek i sig är inte avgörande — det är kontexten som spelar roll. Se berättelsen om inkomst och skolresultat för mer om hur demografi påverkar resultaten.