Metod och variabeldokumentation
Kontrollera källor, beräkningar, datakvalitet och ändringar bakom Skolkolls skolstatistik.
Snabbkoll
Källa, variabeldefinition, SALSA-tolkning, score-beräkning och citeringsunderlag.
29 dataset i en katalog med 21 aktiva, planerade och avslutade datakällor; status per källa finns i settings.
Officiella källor först; Skolkolls härledda mått och ändringar redovisas öppet.
Ordlista
Skolkoll använder dessa fem termer konsekvent. Begreppen syftar på olika nivåer i datakedjan — från myndighetens register, via varje upstream-API, ner till den fil du kan ladda ner.
- Datakälla
- En upstream-feed, ett API eller en avslutad källserie som Skolkoll använder eller dokumenterar (t.ex. Skolverket API, Skolverket Statistik, SCB DeSO, Kolada). En organisation kan ha flera flöden — Skolkolls katalog omfattar 21 aktiva, planerade och avslutade datakällor från 10 organisationer. Status per datakälla finns på settings-sidan.
- Dataset
- En distinkt datatyp som hämtas inom en datakälla (t.ex. "Meritvärden åk 9", "SALSA", "Skolenkäten"). En datakälla kan exponera flera dataset — Skolkoll dokumenterar 29 dataset i tabellen nedan.
- Datafil
- Bearbetad CSV/JSON du kan ladda ner. Skolkoll publicerar nedladdningsbara datafiler på öppen data-portalen.
- Skolenhet
- Skola enligt Skolverkets register. Skolverkets råregister innehåller ~46 000 skolenheter inklusive vilande och upphörda; Skolkoll publicerar endast aktiva (~16 000).
- Aggregat
- Statistisk population som en analys baseras på (t.ex. "samtliga grundskolor i en kommun" eller "alla elever med betyg över ett tröskelvärde").
1. Datakällor och dataset
Skolkoll dokumenterar 29 dataset (datatyper) i en katalog med 21 aktiva, planerade och avslutade datakällor från 10 myndigheter och organisationer. Tabellen nedan listar varje dataset — vissa rader är hela datakällor/API:er (t.ex. "Skolverket Planned Educations API v3") som returnerar flera datatyper, andra är enskilda dataset inom en datakälla (t.ex. "Meritvärden åk 9"). Status per datakälla visas påsettings-sidan.
Utöver dessa hämtar vi även 143 kommun-KPI:er från Kolada (RKA) — komplett lista finns på settings-sidan.
| Datakälla / dataset | Publicerande organisation | Vad vi hämtar | Uppdatering / status |
|---|---|---|---|
| Skolverket Planned Educations API v3 | Skolverket | Skolenheter, huvudmän, kontaktuppgifter, skolformer, antal elever | Dagligen |
| Meritvärden åk 9 | Skolverket | Genomsnittligt meritvärde per skolenhet | Årligen (höst) |
| Behöriga lärare | Skolverket | Andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, där behörigheten gäller skolform, ämne och, i grundskolan, även stadium för den undervisning läraren har. Per skolenhet. | Årligen |
| Elever per lärare | Skolverket | Lärartäthet per skolenhet | Årligen |
| Nationella prov | Skolverket | Resultat åk 6 och åk 9 i svenska, matematik och engelska | Årligen |
| Examensgrad gymnasium | Skolverket | Andel gymnasieelever med examen inom 3 år | Årligen |
| Betygspoäng gymnasium | Skolverket | Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever med examen eller studiebevis | Årligen |
| Högskolebehörighet | Skolverket | Andel med grundläggande behörighet till högskola | Årligen |
| Skolbibliotek | Skolverket | Tillgång till bemannat skolbibliotek per skolenhet | Årligen |
| SALSA — socioekonomisk modell | SIRIS/Skolverket | Förväntat vs faktiskt meritvärde, residual per skolenhet | Årligen |
| Skolverket Statistikdatabasen (PxWeb) | Skolverket | Förskolestatistik per kommun och förskoleenhet (personaltäthet, pedagogisk högskoleutbildning, m.m.). För personalmåttet räknas endast pedagogisk högskoleexamen erkänd i Sverige; ovaliderade utländska examina ingår inte. | 1:a och 15:e varje månad |
| Frånvarostatistik | Skolverket Statistikdatabasen | Andel elever med > 20 % frånvaro per skolenhet | Årligen |
| Skolenkäten | Skolverket Skolenkäten | Elev- och vårdnadshavarsvar: trivsel, trygghet, studiero | Vartannat år (vår + höst) |
| SCB PxWeb (DeSO) | SCB | Barnfattigdom, ekonomisk standard, hushållstyper, migration, boende per DeSO | Månatligen |
| Socialstyrelsen Statistikdatabas | Socialstyrelsen | Skador/skadehändelser bland 0-14-åringar och 15-24-åringar per kommun, 3-årsmedel per 100 000 invånare | Årligen |
| SMHI Natmodluft | SMHI/Naturvårdsverket (modelldata) | Modellberäknad årsmedelhalt utomhus (NO₂, PM2.5 och PM10) från 50×50 m-raster. Standard är rastercellen vid skolans koordinat; area_mean, street_point och point_fallback redovisas i samplingmetadata. | Vid modelluppdatering |
| SCB UF0551 — Lärarstatistik | SCB | Utbildade lärare per sysselsättning och skolform (nationell nivå) | Årligen |
| SCB UF0505 — Arbetskraftsbarometern (historisk) | SCB | Slutlig bedömning för 2023 av tillgång och efterfrågan per utbildningsgrupp. Serien är avslutad; LOR (AM0702) är SCB:s efterföljande rekryteringsstatistik men används inte här som en direkt ersättning. | Avslutad (slutår 2023) |
| Arbetsförmedlingen — Yrkesbarometern | Arbetsförmedlingen | Nationella bedömningar per yrkeskoncept: möjligheter till arbete, rekryteringssituation och efterfrågan på fem års sikt | Två gånger per år |
| SCB Befolkningsprognos | SCB | Befolkningsprognos per kommun, åldersgruppsfördelad (förskola/grundskola/gymnasie) | Årligen |
| Antagningspoäng gymnasium | Gymnasieantagningen | Cutoff-poäng per program och skolenhet föregående läsår | Årligen (efter antagning) |
| Söktryck gymnasium | Skolverket | Sökta vs antagna platser per program/skolenhet | Årligen |
| Skolinspektionsbeslut | Skolinspektionen | Aktiva förelägganden, viten, kritik och avslagsbeslut per skolenhet/huvudman | Veckovis (schemalagd) + manuell trigger |
| Skolinspektionen — anmälningar | Skolinspektionen | Anmälningar och Barn- och elevombudets beslut | Veckovis |
| Tillsyn — pågående ärenden | Skolinspektionen | Pågående tillsynsärenden per huvudman | Veckovis |
| Diskrimineringsärenden | Diskrimineringsombudsmannen | DO-anmälningar med skolkoppling | Månatligen |
| Årsredovisningar friskolor | Bolagsverket via koncerncrawler | Omsättning, resultat, soliditet, anställda per fristående huvudman | Veckovis (när nya filings finns) |
| Elevhälsa och folkhälsa i skolan | Kolada | Kommunindikatorer om elevhälsa, trygghet och relaterade hälsomått | Årligen |
| Högskolekoppling | UKÄ + SCB | Genomströmning och arbetsmarknadsetablering efter gymnasium | Årligen |
| Valresultat | Valmyndigheten | Riksdags- och kommunvalsresultat per kommun | Efter val |
1a. Yrkesbarometern och programkopplingen
Yrkesbarometern bedömer yrken, inte gymnasieprogram. Skolkoll kopplar därför program till Arbetsförmedlingens yrkeskoncept i en separat, versionssatt redaktionell mappning med Skolverkets yrkesutgångarsom underlag. Varje kopplat yrke visas separat; Skolkoll räknar inte fram något sammanvägt programbetyg eller väljer ett automatiskt bästa/sämsta utfall. Kopplingar som kräver vidare studier märks som sådana. Bedömningarna är inte direkt jämförbara med den historiska Arbetskraftsbarometern, som avsåg utbildningsgrupper och en annan metod.
1b. Kvalitetskontroller
All data som publiceras på Skolkoll passerar 27 automatiska kvalitetskontrollerinnan den når en publik sida. Tabellen nedan listar varje kontroll, vad den verifierar och var i pipelinen den körs. Kontrollerna är implementerade ifunctions/lib/data-quality-engine.js, functions/lib/schema-validator.js,functions/lib/sync-guard.js, functions/lib/upload-validation.js,functions/lib/compare-quality.js och functions/lib/validation.js.
| # | Kontroll | Vad den verifierar | Skede |
|---|---|---|---|
| 1 | Saknat kritiskt fält: totalPupils | Aktiv skolenhet utan elevantal — flaggas som kritiskt | Efter synk |
| 2 | Saknat kritiskt fält: schoolTypes | Aktiv skolenhet utan skolformsangivelse | Efter synk |
| 3 | Avvikare — totalPupils | Värde utanför intervallet 1–3 000 | Efter synk |
| 4 | Avvikare — studentsPerTeacher | Värde utanför intervallet 2–50 | Efter synk |
| 5 | Avvikare — certifiedTeachersPercent | Värde utanför 0–100 % | Efter synk |
| 6 | Avvikare — meritRating9 | Värde utanför 0–340 poäng | Efter synk |
| 7 | Avvikare — eligibleYR9 | Värde utanför 0–100 % | Efter synk |
| 8 | Plötslig förändring — totalPupils | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt mot föregående period | Efter synk |
| 9 | Plötslig förändring — studentsPerTeacher | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 10 | Plötslig förändring — certifiedTeachersPercent | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 11 | Plötslig förändring — meritRating9 | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 12 | Plötslig förändring — eligibleYR9 | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 13 | Inkonsistens — aktiv skola med 0 elever | Status AKTIV men totalPupils = 0 | Efter synk |
| 14 | Inkonsistens — behöriga lärare > 100 % | Värde överskrider logisk maxgräns | Efter synk |
| 15 | Rapporteringslucka — grundskola | Grundskola med elever saknar både meritvärde och behörighet | Efter synk |
| 16 | Misstänkt dubblett | Samma namn + kommun + elevantal inom ±30 % | Efter synk |
| 17 | Korskälla — skola vs Kolada | Skol-genomsnittligt meritvärde avviker > 10 % från Kolada-värde | Efter synk |
| 18 | Schema-validering — schools.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) + 4 fältkontroller i ett stickprov på 100 poster | Före uppladdning |
| 19 | Schema-validering — kolada.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, kommuner) | Före uppladdning |
| 20 | Schema-validering — koncern-lookup.json | Obligatoriska toppnycklar (meta, lookup) + orgnr/namn på poster | Före uppladdning |
| 21 | Schema-validering — salsa.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) | Före uppladdning |
| 22 | Schema-validering — betygsfordelning.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) | Före uppladdning |
| 23 | Pre-upload-vakt mot antalstapp | Blockar publicering om antal poster minskar > 20 % mot föregående version | Före uppladdning |
| 24 | Skola-antal före uppladdning | Blockerar om total/aktiv-antal sjunker under 80 % av föregående | Före uppladdning |
| 25 | Sekretessmarkering (n < 15) | Markerar ett saknat elevresultat som sekretess när skolan har färre än 15 elever totalt. Det är Skolkolls tumregel: Skolverket döljer själv elevresultat som bygger på färre än 10 elever. Applicerat på 13 jämförelse-mått | Bygge/rendering |
| 26 | Litet urval (n < 30) | Flaggar småskaliga värden så att rendering kan tona ner dem | Bygge/rendering |
| 27 | CI-gate — datakällskonsistens | Bygget felar om data-sources.json divergerar från faktiska datafiler (31 källor med kravklass required) | CI |
Utöver dessa körs format-validering på organisationsnummer (Luhn-checksumma), skolenhetskod (8 siffror eller forsk-NNNNNN), kommunkod (4 siffror) och LEI (ISO 17442). Pre-upload-guarderna är aktiverade i prioriterade sync-flöden via validateBeforeUpload eller validateSchoolUploadCounts; övriga functions/sync-*.js-funktioner täcks av efter-synk- och CI-kontroller tills motsvarande guard är inkopplad.
Se statistiken där metoden används
Gå direkt från metodbeskrivningen till statistikvyer som använder samma data och beräkningsprinciper.
2. Variabelordbok
Tabellen nedan dokumenterar de viktigaste variablerna som visas på Skolkoll. Varje variabel beskrivs med enhet, källa och en kort förklaring. En komplett maskinläsbar datakatalog med samtliga 80+ mått finns imetric-definitions.json.
| Variabel | Enhet | Källa | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| Meritvärde åk 9 | Poäng (0–340) | Skolverket | Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9. Beräknas som summan av de 16 bästa betygen (max 320 poäng, eller 340 med moderna språk), där varje betyg ger 0–20 poäng. |
| Behöriga lärare | % | Skolverket | Andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, där behörigheten gäller skolform, ämne och, i grundskolan, även stadium för den undervisning läraren har. |
| Elever per lärare | Ratio | Skolverket | Antal elever per heltidstjänst (lärare). Lägre värde innebär fler lärarresurser per elev. |
| Kostnad per elev | kr/år | Skolverket Statistikdatabasen | Total kommunal kostnad per elev och år, inklusive undervisning, lokaler, måltider, elevhälsa och administration. |
| Skolans eget bidrag (SALSA-residual) | Poäng | Beräknad (Skolverkets modell) | Skillnad mellan faktiskt och förväntat meritvärde givet elevsammansättning. Positivt värde innebär att skolan presterar bättre än förväntat. Se SALSA-metoden. |
| Skolkoll-score | 0–100 | Beräknad (Skolkoll) | Sammanvägt index 0–100 med fasta vikter: resultat 30 %, personal 25 %, mervärde 20 %, trygghet 15 % och resurser 10 %. Indexet är inte en percentilrankning; saknade dimensioner får neutralvärdet 50. Se Skolkoll-score. |
| Behörighet yrkesprogram | % | Skolverket | Andel elever i årskurs 9 som uppnår behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram (godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt 5 övriga ämnen). |
| Examensgrad | % | Skolverket | Andel av skolenhetens elever på nationella program som tar examen inom 3 år efter påbörjad utbildning. |
| Betygspoäng gymnasium | Poäng (0–22,5) | Skolverket | Genomsnittlig betygspoäng för skolenhetens avgångselever på nationella program med examen eller studiebevis. Beräknas som medelvärdet av samtliga kursbetyg. |
| Utländsk bakgrund | % | SCB / Skolverket | Andel invånare/elever med utländsk bakgrund (utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar). Finns i två varianter: DeSO-nivå från SCB (aggregeras till kommun) och skolnivå från Skolverkets statistikdatabas. |
| Barnfattigdom | % | SCB | Andel barn (0–17 år) som lever i hushåll med låg ekonomisk standard, definierat som under 60 % av medianinkomsten. |
| Skador/skadehändelser 0-14 och 15-24 år | per 100 000 | Socialstyrelsen | Kommunnivå från Socialstyrelsens statistikdatabas: antal vårdade personer per 100 000 invånare, 3-årsmedel, båda könen, totalt antal skadade. Se metodnoten. |
| Högskolebehörighet | % | Skolverket | Andel av skolenhetens avgångselever på nationella program som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. |
| Skolenkät: trygghet | % | Skolverket | Andel elever som instämmer i att de känner sig trygga i skolan, baserat på Skolverkets skolenkät. Redovisas per årskurs (åk 5, åk 8, GY år 2). |
| Skolenkät: studiero | % | Skolverket | Andel elever som upplever studiero i klassrummet, baserat på Skolverkets skolenkät. Redovisas per årskurs (åk 5, åk 8, GY år 2). |
| NP Svenska | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i svenska/svenska som andraspråk. |
| NP Matematik | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i matematik. |
| NP Engelska | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i engelska. |
| Ekonomisk standard | tkr | SCB | Median disponibel inkomst per konsumtionsenhet (justerad för hushållsstorlek), per DeSO-område. Används som socioekonomisk indikator. |
| Föräldrar med högre utbildning | % | Skolverket | Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Relaterad bakgrundsvariabel — observera att SALSA-modellen använder det inverterade måttet andel utan gymnasieutbildning. |
| Nyinvandrade elever | % | Skolverket | Andel elever som invandrat till Sverige under de senaste fyra åren. Ingår som kontrollvariabel i SALSA-modellen. |
| Godkänt alla ämnen åk 9 | % | Skolverket | Andel elever i årskurs 9 som uppnått minst betyg E i samtliga ämnen. |
| Skolbibliotek | Ja/Nej | Skolverket | Huruvida skolenheten har tillgång till bemannat skolbibliotek. |
| Antagningspoäng | Poäng | Gymnasieantagningen | Lägsta meritvärde för antagning till respektive gymnasieprogram föregående läsår. |
| Nationell yrkesutsikt | Kategorier per yrke | Arbetsförmedlingen | Yrkesbarometerns bedömning av möjligheter till arbete, rekryteringssituation och efterfrågan på fem års sikt. Kopplade yrken redovisas var för sig; detta är inte ett sammanvägt programbetyg. |
3. SALSA-metoden
Vad är SALSA?
SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Det är en statistisk modell som Skolverket utvecklat för att sätta skolors resultat i relation till elevsammansättningen. Syftet är att ge ett tolkningsstöd genom att kontrollera för några bakgrundsfaktorer som skolan inte själv råder över.
Modellspecifikation
SALSA är en multipel linjär regressionsmodell som skattar förväntat meritvärde baserat på följande oberoende variabler:
- Föräldrarnas utbildningsnivå — andel elever vars föräldrar saknar gymnasieutbildning (%)
- Nyinvandrade elever — andel elever som invandrat till Sverige under de senaste fyra åren (%)
- Kön — andel pojkar (%)
Skolverket specificerar och anpassar modellen. Förenklat kan den uttryckas som:
Meritvärde = β₀ + β₁ × (föräldrar utan gymnasieutb. %) + β₂ × (nyinvandrade %) + β₃ × (andel pojkar %) + εDet är Skolverket som skattar koefficienterna (β-värdena) genom minsta-kvadratmetoden på samtliga grundskolor med årskurs 9 som rapporterar tillräckligt elevunderlag, och som publicerar den färdiga residualen (avvikelsen) per skolenhet via SIRIS. Skolkoll utför ingen egen regression — vi hämtar Skolverkets publicerade residual och skalar om den till mervärde-dimensionen. Skolverkets exakta koefficienter och variabeltransformationer ingår inte i de data vi hämtar.
Residualen — vad den betyder
SALSA-residualen är skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det modellförväntade värdet:
Residual = Faktiskt meritvärde − Förväntat meritvärde- Positiv residual — utfallet ligger över modellens förväntade värde givet de variabler som ingår.
- Negativ residual — utfallet ligger under modellens förväntade värde givet de variabler som ingår.
- Residual nära noll — utfallet ligger nära vad modellen förutsäger.
På Skolkoll används gränsvärdet −15 poäng för att visa en tydlig negativ modellavvikelse. Residual under −25 poäng markeras med högre uppmärksamhetsnivå, men är fortfarande inte ett fristående kvalitetsbetyg.
Begränsningar
- SALSA gäller bara grundskolan årskurs 9 — det finns ingen motsvarande modell för gymnasium eller förskola.
- Modellen kontrollerar för en begränsad uppsättning bakgrundsfaktorer. Faktorer som boendesegregation, psykisk hälsa och skolans resurstilldelning fångas inte.
- Residualen är ett genomsnitt för skolan — den säger inget om enskilda elevers resultat.
- Små skolor med få elever får instabila residualer som kan variera kraftigt mellan år.
- SALSA är ett modellmått, inte ett kvalitetsbetyg. En skola kan ha positiv residual men ändå ha låga meritvärden i absoluta tal.
- SALSA ska läsas tillsammans med meritvärde, lärarbehörighet, trygghet, lokala regler och kvalitativa frågor till skolan.
Referens: Skolverkets SALSA-dokumentation
4. Skolkoll-score
Skolkoll-score är ett sammanvägt index mellan 0 och 100 som kombinerar fem dimensioner. Det ger en översikt av tillgänglig statistik, men är inte ett heltäckande betyg på skolans kvalitet. Läs dimensionerna och datatäckningen tillsammans med totalen.
De fem dimensionerna
| Dimension | Vikt | Källa | Vad den mäter |
|---|---|---|---|
| Resultat | 30 % | Skolverket | Percentilen för första tillgängliga resultatmått: meritvärde åk 9, genomsnittlig betygspoäng (GY), gymnasiebehörighet åk 9, examen inom tre år eller högskolebehörighet, i den ordningen. |
| Personal | 25 % | Skolverket | Percentilen för andelen behöriga lärare i skolans jämförelsegrupp. |
| Mervärde | 20 % | SALSA/Skolverket | Skillnaden mellan faktiskt och förväntat meritvärde (SALSA-residualen) för grundskolor. Residualen begränsas till −60 till +60 och omvandlas linjärt: −60 ger 0, 0 ger 50 och +60 ger 100, avrundat till heltal. |
| Trygghet | 15 % | Skolenkäten | Trygghetsindex (0–100) beräknat från trygghet, studiero, anti-mobbning och personalens bedömning. |
| Resurser | 10 % | Skolverket | Lärartäthet (elever per lärare) i percentil. Lägre kvot = högre poäng. |
Hur fungerar beräkningen?
- Resultat, personal och resurser använder percentiler bland aktiva skolenheter av samma skoltyp (grundskola eller gymnasieskola) som har data för respektive mått. Varje skolenhet väger lika, oavsett elevantal. Percentilen räknar andelen värden under skolans värde plus halva andelen lika värden, avrundat till heltal. För elever per lärare vänds skalan så att lägre kvot ger högre poäng.
- Mervärde använder SALSA-omvandlingen ovan. Trygghet använder trygghetsindex direkt. Dessa två dimensioner percentilrankas inte.
- De fem vikterna är fasta: 30 %, 25 %, 20 %, 15 % och 10 %. En dimension som saknar användbar skolspecifik data får det neutrala värdet 50, med samma vikt. Vikterna omfördelas inte.
- De viktade dimensionsvärdena summeras, begränsas till 0–100 och avrundas till heltal.
Exempel: resultat 80, personal 60, saknat mervärde (50), trygghet 70 och resurser 40 ger 80 × 0,30 + 60 × 0,25 + 50 × 0,20 + 70 × 0,15 + 40 × 0,10 = 63,5 → 64. Det saknade mervärdet behåller alltså sin vikt på 20 %.
Hur ska indexet tolkas?
Totalen är inte en percentilrankning: 64 betyder inte att skolan ligger över 64 % av skolorna. 50 är skalans mittpunkt och ett neutralt ersättningsvärde, inte ett uppmätt riksgenomsnitt eller en nationell median för det sammanvägda indexet. En högre total betyder ett högre viktat index, men visar inte i sig hur många dimensioner som ligger över genomsnittet.
Datatäckning och elevunderlag
Antalet dimensioner med skolspecifik data visas tillsammans med scoren. I skolans översikt är datatäckningen hög med minst 4 sådana dimensioner, mellan med 2–3 och låg med färre än 2. Ett begränsat elevunderlag sänker nivån till högst mellan. Vid färre än 10 elever döljs scoren och datatäckningen anges som låg; vid 10–24 elever visas en varning om begränsat underlag. Okänt elevantal utlöser inte dessa elevantalsgränser. Färre tillgängliga dimensioner innebär större inslag av neutrala värden.
Transparens
Alla vikter och beräkningar är öppna. På varje skolsida visas de enskilda dimensionernas värden tillsammans med totalen. Källdata kommer från Skolverket, SCB och Skolinspektionens enkät. Ingen betalande kund kan påverka hur scoren beräknas.
När data saknas (fallback)
När en score kan beräknas ingår alltid 5 dimensioner. Saknade dimensioner får det neutrala ersättningsvärdet 50, även exempelvis mervärde för gymnasieskolor. Ett SALSA-värde som inte uppfyller kraven på underlag används inte heller. Om både resultat och personal saknar data beräknas ingen score, även om andra dimensioner har data. Saknad data ska inte tolkas som ett uppmätt genomsnittsresultat.
Vanliga orsaker till saknad data och vad som kan göras:
- Mervärde (SALSA): Bara grundskolor med åk 9 och tillräckligt elevunderlag får SALSA-värden. Skolverket publicerar SALSA årligen i februari. Om din skola saknar SALSA, kontrollera att betygsstatistik rapporteras korrekt till SIRIS.
- Trygghet: Kräver att skolan deltar i Skolenkäten. Kontakta Skolinspektionen om din skola inte får enkäten.
- Resultat: Publiceras via Skolverkets statistikdatabas. Säkerställ att skolans resultatdata rapporteras i tid till Skolverket.
- Personal/Resurser: Hämtas från Skolverkets personal- och kostnadsstatistik. Säkerställ att skolenheten är korrekt registrerad i Skolenhetsregistret.
5. Datakvalitet
All data som visas på Skolkoll kommer från officiella svenska myndigheter och öppna API:er. Det finns dock viktiga begränsningar att vara medveten om:
Sekretessavdrag
Skolverket redovisar inte ett elevresultat för en skolenhet när det bygger påfärre än 10 elever, till exempel meritvärde, behörighet och nationella prov. Personalstatistik döljs när den bygger på 1–2 personer eller färre än 3 heltidstjänster. Detta för att skydda enskildas integritet. Berörda variabler visas som "–" eller saknas helt på Skolkoll.
Svarsfrekvens skolenkäten
Skolverkets skolenkät bygger på frivillig medverkan. Svarsfrekvensen varierar kraftigt mellan skolor och årskurser, vilket påverkar tillförlitligheten. Resultat med låg svarsfrekvens bör tolkas med försiktighet.
Förskolor — GPS-positioner
Skolverkets API innehåller inte alltid koordinater för förskolor. Skolkoll matchar förskoleadresser mot SCB:s geodata, Bolagsverkets adressregister och OpenStreetMaps Nominatim-tjänst. Ungefär 85 % av förskolorna har matchats med GPS-position, resterande visas utan karta.
Kommun-aggregering
Demografisk data på DeSO-nivå (Demografiska Statistikområden) aggregeras till kommunnivå. Absoluta tal (befolkningsantal, sysselsatta, bostäder m.fl.) summeras och andelar beräknas sedan från de summerade värdena. Mått som redan är medelvärden eller medianer (t.ex. ekonomisk standard) viktas med befolkningstal per DeSO-område så att folkrikare områden får proportionellt större inflytande.
Socialstyrelsen — skador/skadehändelser
Socialstyrelsens skadehändelsemått hämtas på kommunnivå från ämnetSkador och skadehändelser i Sveriges kommuner och län. Skolkoll användermatt=2 (vårdade personer per 100 000 invånare), kon=3(båda könen), typ=9 (totalt antal skadade), vardform=SVOV(sluten och/eller specialiserad öppenvård) och åldersgrupperna alder=1(0-14 år) samt alder=2 (15-24 år). Värdena är 3-årsmedel och visas som kommunal områdeskontext, inte som skol- eller DeSO-mått.
Betygsdata
Meritvärden i Skolverkets statistik avser elever som fått betyg i minst ett ämne. Elever som inte fått betyg i något ämne (exempelvis nyanlända utan betygsunderlag) inkluderas inte i genomsnittsvärdet.
Yrkesbarometern och programkopplingar
Yrkesbarometerns bedömningar gäller riket och beskriver yrken, inte enskilda skolor eller gymnasieprogram. Skolkolls programkoppling är redaktionell och versionssatt; den ska läsas som en väg till relevanta yrken, inte som Arbetsförmedlingens bedömning av programmet. Yrken utan publicerad bedömning visas som ej bedömda och tilldelas varken ett antaget neutralvärde eller ett bristvärde. Resultaten kan inte jämföras direkt med SCB UF0505 eftersom population, klassificering och metod skiljer sig.
Tidsfördröjning
Viss data har en naturlig tidsfördröjning. Betygsdata för ett läsår publiceras vanligen på hösten samma år. Kolada-data kan ha upp till sex månaders fördröjning beroende på KPI. Uppdateringsdatum för varje datakälla visas pådatakällorsidan.
Hittar du ett fel i data eller beräkningar? Läs vår rättelsepolicy för hur du rapporterar och hur vi åtgärdar.
6. Citera Skolkoll
Data och analyser från Skolkoll får fritt citeras med källhänvisning. Förslag på citeringsformat:
Skolkoll (2026). [Variabelnamn]. Hämtad [datum] från https://skolkoll.se/
Baserat på data från Skolverket, SCB, Arbetsförmedlingen, Kolada, Socialstyrelsen och SMHI/Natmodluft.Exempel: Skolkoll (2026). Meritvärde åk 9. Hämtad 2026-10-05 från https://skolkoll.se/skola/12345678/. Baserat på data från Skolverket.
Se även versionspolicyn för information om arkivering och schemaförändringar,käll- och licensmatrisen för rättigheter per dataset och fält och metodpolicyn för hur metod dokumenteras och ändras. Alla siffror här beräknas deterministiskt från källdata — se Så använder Skolkoll AI för var och hur AI används (och inte används). Vill du granska Skolkoll-betyget själv? På Granska vår metod finns specifikation, testdata och ett reproduktionsskript — och vårt löfte att publicera granskningar i sin helhet.
7. Ändringslogg
Viktiga förändringar i datainsamling, beräkningsmetoder och variabeldefinitioner.
| Datum | Kategori | Förändring |
|---|---|---|
| 2026-06 | Metodändring | Skolkoll-score dokumenterad: ny metodsektion med dimensioner, vikter, normalisering (percentilrank), säkerhetsklassning och imputeringsregler, plus rad i variabelordboken. |
| 2025-03 | Metodändring | Metodsida publicerad med variabelordbok, SALSA-dokumentation och citeringsguide. |
| 2025-02 | Ny data | Lade till skolenkätdata (trygghet, studiero, stimulans) per skola och årskurs. |
| 2025-01 | Metodändring | SALSA-benchmarking: möjlighet att jämföra skolor med liknande elevsammansättning. |
| 2024-12 | Ny data | Utökade Kolada-KPI:er från 80 till 133 per kommun. |
| 2024-11 | Ny data | Lade till DeSO-baserad demografisk data från SCB (barnfattigdom, ekonomisk standard). |
| 2024-10 | Ny data | Lansering av Skolkoll med grunddata från Skolverket API, Kolada och Bolagsverket. |