Friskolor vs kommunala grundskolor i Ljusdal
Ljusdal: 3 fristående och 7 kommunala grundskolor. Meritvärde, lärarbehörighet och elever per lärare — med läsår, antal skolor bakom varje siffra och vad som saknas.
Siffrorna beskriver skillnader — de förklarar dem inte. Skolor skiljer sig åt i elevsammansättning, storlek och upptagningsområde, och de skillnaderna följer inte huvudmannatypen. Två skolor med samma huvudman kan skilja sig mer åt än grupperna gör.
Underlaget i Ljusdal
Jämförelsen omfattar 3 grundskolor med fristående huvudman och 7 med kommunal huvudman. Varje mått redovisas mot sitt eget underlag: hur många av skolorna som har ett publicerat värde, vilket läsår värdet avser och vad som saknas.
Nyckeltal sida vid sida
| Mått | Fristående huvudman | Kommunal huvudman |
|---|---|---|
| Antal grundskolor | 3 | 7 |
| Meritvärde åk 9 | Meritvärde åk 9 visas inte. Underlaget är 1 av 1 skola med fristående huvudman och 3 av 4 skolor med kommunal huvudman. Ett snitt av färre än 3 skolor beskriver enskilda skolor, inte en grupp. | |
| Behöriga lärare | 69,8 % | 61 % |
| Elever per lärare | 9,2 | 9,8 |
Så räknar vi — och vad siffrorna inte säger
Varje värde är ett ovägt snitt av skolenheternas värden: en skola med 40 elever väger lika tungt som en med 500. Därför visar vi också median och spann, så att en skillnad mellan två snitt inte läses som ett jämnt gap mellan grupperna.
Vi visar inget gruppsnitt som bygger på färre än 3 skolor med publicerat värde, eller som täcker mindre än 60 % av skolorna i gruppen. Ett snitt av en eller två skolor beskriver de skolorna, inte en huvudmannatyp. Vi jämför inte heller två grupper vars värden avser olika läsår.
Jämförelsen avser grundskola. Förskoleklass, fritidshem och anpassad grundskola ingår inte i siffrorna även när skolenheten också driver dem, och enheter som driver både grundskola och gymnasium är undantagna eftersom deras lärar- och elevuppgifter inte går att särskilja per skolform. Skolor vars huvudmannatyp är någon annan än kommunal eller enskild, eller inte är registrerad, ingår i ingen av grupperna.
Skolverket undanhåller värden för grupper med färre än tio elever. Sådana bortfall är inte slumpmässiga — de träffar små skolor hårdast — och redovisas därför separat från värden som helt saknas.
Meritvärde åk 9
- Definition
- Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9. Beräknas som summan av de 16 bästa betygen (max 320 poäng, 340 med moderna språk), där varje betyg ger 0–20 poäng.
- Enhet
- poäng (0–340)
- Källa
- Skolverket
- Nivå
- Skolnivå
Behöriga lärare
- Definition
- Andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, där behörigheten gäller skolform, ämne och, i grundskolan, även stadium för den undervisning läraren har.
- Enhet
- % (0–100)
- Källa
- Skolverket
- Nivå
- Skolnivå
Elever per lärare
- Definition
- Antal elever per heltidstjänst (lärare). Lägre värde innebär fler lärarresurser per elev.
- Enhet
- ratio
- Källa
- Skolverket
- Nivå
- Skolnivå
Läs mer: vad meritvärdet visar och inte visar ·varför värden saknas ·skolenhet, huvudman och koncern ·Skolkolls metod
Grundskolor med fristående huvudman (3)
Listad i bokstavsordning — sidan rangordnar inte skolor.
| Skola | Meritvärde åk 9 | Behöriga lärare | Elever i grundskolan | Huvudman |
|---|---|---|---|---|
| Båtbacken Friskola ek. Förening | – | 82 % | 70 | Båtbackens Friskola ekonomisk förening |
| Freinetskolan Tallbacken | – | 77 % | 170 | Freinetskolan Tallbacken AB |
| Friskolan Vintergatan | 233,6 | 50 % | 120 | FRISKOLAN VINTERGATAN EKONOMISK FÖRENING |
Grundskolor med kommunal huvudman (7)
Listad i bokstavsordning — sidan rangordnar inte skolor.
| Skola | Meritvärde åk 9 | Behöriga lärare | Elever i grundskolan |
|---|---|---|---|
| Färila skola | 233,8 | 55 % | 290 |
| Gärdeåsskolan | – | 43 % | 130 |
| Järvsö skola F-9 | 201,1 | 80 % | 380 |
| Los skola | – | 43 % | 30 |
| Stenhamreskolan 7-9 | 212,6 | 49 % | 230 |
| Stenhamreskolan F-6 | – | 81 % | 210 |
| Tallåsens skola | – | 77 % | 100 |
Utforska mer i Ljusdal
Källa: Skolverket. Läsår anges per mått i tabellen, eftersom måtten samlas in vid olika tidpunkter.