Rikssnitt grundskola åk 9 — 2025/26
Alla rikssnitt vi använder för "över rikssnittet"-jämförelser i grundskolan, åk 9. Varje värde har källa, årtal och länk till hur det räknas. Använd ankarlänken vid varje rad för att djuplänka direkt till ett enskilt värde.
Alla rikssnitt — åk 9
| Nyckeltal | Rikssnitt | Enhet | Läsår | Källa | Underlag | Länkar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| #Nationella prov svenska, åk 9Provpoäng (medelvärde) i svenska åk 9. Skolor med färre än 15 elever totalt räknas inte in. | 13,0 | p | 2025/26 | Skolverket | 1 517 | Djupdyk |
| #Nationella prov matematik, åk 9Provpoäng (medelvärde) i matematik åk 9. | 11,3 | p | 2025/26 | Skolverket | 1 517 | Djupdyk |
| #Nationella prov engelska, åk 9Provpoäng (medelvärde) i engelska åk 9. | 15,8 | p | 2025/26 | Skolverket | 1 517 | Djupdyk |
| #Meritvärde, åk 9Genomsnittligt meritvärde — summan av elevens 16 (alt. 17) bästa betyg, max 340 (350) poäng. Snitt över alla skolor med data. | 227,6 | p | 2025/26 | Skolverket | 1 582 | |
| #Behöriga till gymnasiet, åk 9Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet (yrkesprogram eller högskoleförberedande). | 85,4 | % | 2025/26 | Skolverket | 1 553 | |
| #Elever per lärareAntal elever per heltidslärare. Lägre värde = mer lärartid per elev. | 11,9 | elever/lärare | 2025/26 | Skolverket | 4 476 | |
| #Andel behöriga lärareAndelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, där behörigheten gäller skolform, ämne och, i grundskolan, även stadium för den undervisning läraren har. Beräknat per skola och sedan medelvärde över skolor. | 72,0 | % | 2025/26 | Skolverket | 4 343 | |
| #Antal elever per skolaGenomsnittligt antal elever per grundskola. | 239 | elever | 2025/26 | Skolverket | 4 498 |
Inga nyckeltal matchar din sökning.
Hur rikssnittet räknas
För skolnära värden (meritvärde, NP-resultat, lärartäthet, behörighet) tar vi medelvärdet över alla aktiva grundskolor som har data för läsåret. Förskolor är exkluderade. Värden som Skolverket har dolt av sekretesskäl (elevresultat som bygger på färre än 10 elever) finns inte i datan och räknas inte in. Skolor med färre än 15 elever totalt räknas dessutom inte in i NP-snitten.
Vi använder ovägt skolsnitt — varje skola bidrar med ett värde, oavsett storlek. Det skiljer sig från Skolverkets ofta elevviktade rikssnitt, men speglar bättre den genomsnittliga skolan en familj kan möta.
Detaljerade beräkningsformler finns i metodpolicyn. Vill du ha datafilen? Den finns på /nedladdning/skolor/; kontrollera källspecifika rättighetsvillkor före vidareanvändning.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan meritvärde och NP-resultat?
Meritvärdet är summan av elevens 16 (alt. 17) bästa slutbetyg och kan max bli 340 (eller 350 med moderna språk). NP-resultatet är ett provmedelvärde i ett enskilt ämne (svenska, matematik eller engelska) och uttrycks som provpoäng. Skolor med högt meritvärde har inte automatiskt högt NP-resultat.
Varför räknas inte små skolor in i NP-snitten och topplistorna?
Skolverket döljer av sekretesskäl ett elevresultat som bygger på färre än 10 elever. Skolkoll räknar dessutom inte in skolor med färre än 15 elever totalt i NP-rikssnitten och topplistorna, eftersom snitt från mycket små skolor är statistiskt osäkra. Små skolor visas fortfarande på sin egen sida.
Räknar ni ovägt eller viktat medelvärde?
Vi räknar ovägt skolsnitt — varje skola bidrar med ett värde, och vi tar medelvärdet. Det skiljer sig från Skolverkets riksgenomsnitt som ofta är elevviktade. Ovägt snitt speglar bättre den "genomsnittliga skolan" en familj kan möta.
Är högt rikssnitt alltid bra?
Inte nödvändigtvis. Resultaten påverkas av elevgruppens sammansättning (föräldrars utbildningsnivå, andel nyinvandrade), lärarkompetens och skolans resurser. Använd SALSA-residualen för att jämföra faktiska resultat med modellberäknat förväntat värde.