Huvudfynd
Av Sveriges 4 639 aktiva grundskolor har4 343 uppgift om andelen behöriga lärare. Rikssnittet ligger på 72,0 %, men bakom det döljer sig stora regionala skillnader och en tydlig klyfta mellan kommunala och fristående skolor.
Rikssnitt
- behöriga lärare
- 72,0 %
- 4 343 skolor med data
Kommunal vs Friskola
- högre i kommunala skolor
- +7,3 pe
- 73,1 % vs 65,8 %
Trend 2019–2024
- förändring i rikssnitt
- +0,5 pe
- 69,3 % till 69,8 %
pe = procentenheter. Lärarbristen är ojämnt fördelad: de län med lägst behörighet harbara 60,6 % behöriga lärare, medan toppkommunerna närmar sig 90 %. Skillnaden påverkar direkt vilken undervisning eleverna får.
Karta: Lärarbehörighet per kommun
Kartan visar andelen behöriga lärare i grundskolan per kommun (Kolada-data 2024). Mörkare färg innebär högre behörighet. Håll musen över en kommun för att se detaljerad information.
Län rankade efter behörighet
Stapeldiagrammet visar genomsnittlig lärarbehörighet per län, beräknat från skolnivå.Jämtlands ligger längst ner med 60,6 % medan Blekinge toppar med 75,5 %. Klicka på “Visa kommunal vs enskild” för att se uppdelningen.
Kommunala skolor vs friskolor
Kommunala grundskolor har i genomsnitt 73,1 % behöriga lärare, jämfört med 65,8 % för fristående skolor — en skillnad på +7,3 procentenheter. Skillnaden återfinns i nästan samtliga län.
Kommunala skolor
- behöriga lärare (snitt)
- 73,1 %
- 3 656 skolor
Fristående skolor
- behöriga lärare (snitt)
- 65,8 %
- 687 skolor
Trend: Hur har behörigheten utvecklats?
Under perioden 2019–2024 har rikssnittet för lärarbehörighet i grundskolanökat med +0,5 procentenheter. Förändringen är blygsam jämfört med de stora regionala skillnaderna.
Detaljerad tabell per län
| Län | Skolor | Behörighet % | Kommunal % | Enskild % | Skillnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Jämtlands | 85 | 60,6 | 60,2 (79) | 67,9 (6) | −7,7 pe |
| Dalarnas | 150 | 66,0 | 66,1 (135) | 65,1 (15) | +1,0 pe |
| Gävleborgs | 142 | 66,3 | 68,2 (117) | 56,7 (25) | +11,5 pe |
| Västmanlands | 119 | 66,6 | 68,7 (98) | 55,1 (21) | +13,6 pe |
| Södermanlands | 123 | 66,8 | 68,5 (95) | 60,2 (28) | +8,3 pe |
| Norrbottens | 158 | 67,3 | 68,2 (137) | 61,3 (21) | +6,9 pe |
| Gotlands | 36 | 69,4 | 69,7 (32) | 66,4 (4) | +3,3 pe |
| Jönköpings | 195 | 70,2 | 71,4 (181) | 53,6 (14) | +17,8 pe |
| Örebro | 139 | 70,6 | 71,2 (120) | 66,5 (19) | +4,7 pe |
| Kronobergs | 122 | 70,8 | 71,7 (107) | 63,0 (15) | +8,7 pe |
| Västernorrlands | 128 | 71,2 | 72,3 (109) | 64,4 (19) | +7,9 pe |
| Värmlands | 153 | 72,9 | 73,6 (139) | 65,4 (14) | +8,2 pe |
| Stockholms | 762 | 73,1 | 75,8 (488) | 67,3 (274) | +8,5 pe |
| Västra Götalands | 799 | 73,1 | 73,7 (694) | 68,7 (105) | +5,0 pe |
| Kalmar | 133 | 73,4 | 74,7 (121) | 58,9 (12) | +15,8 pe |
| Skåne | 584 | 73,7 | 75,6 (467) | 65,6 (117) | +10,0 pe |
| Västerbottens | 157 | 74,8 | 75,6 (142) | 64,8 (15) | +10,8 pe |
| Hallands | 177 | 75,1 | 76,0 (155) | 69,4 (22) | +6,6 pe |
| Uppsala | 147 | 75,2 | 76,6 (116) | 69,6 (31) | +7,0 pe |
| Östergötlands | 235 | 75,4 | 76,3 (204) | 68,3 (31) | +8,0 pe |
| Blekinge | 80 | 75,5 | 75,9 (68) | 72,6 (12) | +3,3 pe |
pe = procentenheter. Antal skolor inom parentes. Behörighet beräknad som medelvärde av skolors certifiedTeachersPercent.
Varför varierar lärarbehörigheten så mycket?
Lärarbristen är ett resultat av flera samverkande faktorer: närheten till lärarutbildningar, kommunernas ekonomiska förutsättningar, och hur attraktivt det är att bo och arbeta på platsen. Universitetsorter som Uppsala, Linköping och Umeå har naturligt högre behörighet — lärarstudenter stannar ofta kvar där de utbildats.
Fristående skolor har generellt lägre lärarbehörighet än kommunala. Det kan bero på flera saker: fristående skolor använder i högre utsträckning obehöriga lärare som vikariat, de har inte samma möjlighet att erbjuda konkurrenskraftiga villkor i bristområden, och de är överrepresenterade i storstäder där konkurrensen om behöriga lärare är hårdast.
Viktiga förbehåll
Behörighet mäter inte undervisningskvalitet direkt. Andelen behöriga lärare är ett strukturellt mått som samvarierar med skolresultat, men sambandet är inte enkelt:
- Ämnesmatchning: Siffran är en andel för all undervisning på skolan. Den visar inte i vilka ämnen behörigheten saknas.
- Bristämnen: Matematik, teknik, NO-ämnen och moderna språk har kronisk brist. Dessa ämnen döljs i ett genomsnitt.
- Skolstorlek: Små skolor får större variation på grund av få lärare.
- Datakvalitet: Siffrorna är från Skolverkets senaste insamling (läsåret 2025/26) och kan ha ändrats sedan dess.
- Kolada vs skoldata: Kommunsnittet i Kolada kan skilja sig från skolnivådata på grund av olika beräkningsmetoder.
Metod
Analysen bygger på två datakällor: Skolverkets öppna data (skolnivå, läsåret 2025/26) och Kolada — kommun- och landstingsdatabasen (kommunnivå, senaste tillgängliga år). Länsgenomsnitt är beräknade som aritmetiska medelvärden av skolors certifiedTeachersPercent, där varje skola väger lika oavsett elevantal. Trenddata är kommunsnittet från Kolada (290 kommuner, 2019–2024).
Statistik: läsåret 2025/26. Källa: Skolverkets öppna data och Kolada. Bearbetning av Skolkoll.Ordlista · Om datan.