Lärarbehörighet avser andelen lärare (omräknat till heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet, där behörigheten gäller skolform, ämne och, i grundskolan, även stadium för den undervisning läraren har. Legitimationen utfärdas av Skolverket och kräver en godkänd lärarutbildning. Behörigheten specificerar vilka ämnen och årskurser läraren är kvalificerad att undervisa i.
Varför spelar lärarbehörighet roll?
Forskning visar ett tydligt samband mellan lärarbehörighet och undervisningskvalitet. Behöriga lärare har djupare ämneskunskaper, bättre didaktisk kompetens och mer rättssäker betygssättning. Sedan 2015 får bara legitimerade lärare sätta betyg — obehöriga lärare måste ha en legitimerad kollegas medbedömning.
Rikssnittet och variationen
Rikssnittet för lärarbehörighet i grundskolan ligger runt 70–75 %. Variationen är stor: kommunala skolor har generellt högre behörighet än fristående, och storstäder har ofta lägre behörighet på grund av hård konkurrens om lärare. Glesbygdskommuner och mindre orter utan lärarutbildning har ofta svårt att rekrytera.
Skillnader mellan skolformer
Gymnasieskolor har i regel högre behörighet än grundskolor, delvis för att ämneslärarutbildningen ger direkt behörighet i gymnasieämnen. Förskoleklass och fritidshem har andra krav. Läs mer om skolformerna.
Behörighet på Skolkoll
Skolkoll visar Skolverkets statistik per skolenhet, där behörigheten hämtas ur Skolverkets lärarregister. Uppgiften avser lärare i tjänst den 15 oktober. Endast lärare i ämnen och på skolenheter med legitimationskrav ingår, och i gymnasieskolan prövas ämnesbehörigheten bara för ett urval av ämnen. Data gäller läsåret 2025/26.