820 grundskolor har en fristående huvudman (aktiebolag, stiftelse eller förening), mot 3 803 som drivs av en kommun eller ett kommunalförbund. Det ger en friskoleandel på 17,7 % av de 4 623 enheter som klassificeras som kommunala eller fristående. Ytterligare 1 enhet har annan eller okänd huvudmannatyp och redovisas separat.
En friskola — ibland kallad privatskola — drivs privat men finansieras offentligt: den får samma skolpeng som en kommunal skola, får inte ta ut skolavgift och följer samma läroplan. Det som skiljer är huvudmannen och urvalsordningen (kötid, syskonförtur eller geografisk förtur).
Andelen ser inte likadan ut i alla skolformer. Räknat separat drivs 443 av 1 260 kommunala eller fristående gymnasieskolor (35,2 %) och 2 558 av 8 797 kommunala eller fristående förskolor (29,1 %) av en fristående huvudman.
Andelen varierar dessutom kraftigt mellan kommuner — storstadsregionerna ligger klart över riksnivån medan många glesbygdskommuner saknar friskola helt. En stor del av friskolesektorn ägs av ett fåtal koncerner.
Registret är en färskvara: Skolverket registrerar nya skolenheter och avregistrerar nedlagda löpande, så antalet ändras mellan läsår och även inom ett läsår. Skolkoll synkar registret veckovis och varje tal på den här sidan räknas om vid samma synk.
- Fristående grundskolor820
- Kommunala grundskolor3 803
- Friskoleandel17,7 %
- Fristående gymnasieskolor443
- Fristående förskolor2 558
Data från Skolverket + Skolkolls beräkning. Senast uppdaterad 2026-10-06. Ser du felaktigheter? Anmäl en rättelse.